Stuvstakyrkans historia

Egen församling sedan 1957

Skomakarmästaren August Jansson flyttade 1928 till municipalsamhället Stuvsta och tillsammans med några andra familjer öppnades en missionsverksamhet som en utpost till Valhalla missionsförsamling. 1957 anslöts församlingen som en egen församling till Svenska Missionsförbundet.

Missionskyrkan (som den kallades fram till 1961) invigdes 1954 och uppfördes bl a med stenar från Betlehemskyrkan som revs då Stockholm City byggdes. En omfattande om- och tillbyggnad av kyrkan ägde rum 1987-88.  Ibland behöver saker och ting göras enkla. Jag gissar att de flesta av oss spontant önskar enkla, klara och rena linjer. Kanske återspeglas det i modern arkitektur och design …

Frågor som naturligt infinner sig är varför den byggdes, varför just här och vem tog initiativ?

Svaren fick jag när jag tillsammans med Kurt Bark gick in i församlingens välpackade arkivrum. Han tog fram den svarta vaxduksboken där de första protokollen fanns inskrivna med en sirlig handstil. Försättsbladet berättar att det är en ”Protokollsbok för Stockholms Fria Missionsförsamlings Stuvstakrets”.

Den första anteckningen är ifrån ett möte hos Broder A Jansson, Björkliden, Stuvsta, den 26 november 1928. Sju personer samlades för att tala om att öppna missionsverksamhet i Stuvsta. Alla var tydligen intresserade av att försöka. En av frågorna var om det fanns någon lämplig lokal. Men tydligen hade Broder Jansson redan tänkt på den biograflokal som låg strax bakom hörnet Stationsvägen-Stuvstavägen. Gruppen uppdrog åt honom att tillfråga byggnadskontoret om möjlighet att få disponera den för gudstjänster i första hand.

Man beslutade också att få någon närboende församling att antaga sig Stuvsta som utpost. Man enades om att i första hand anmoda Stockholms Fria Missionsförsamling (senare kallad Valhalla).

Svaren på båda dessa frågor blev positiva och så kunde verksamheten komma igång. Detta är alltså upprinnelsen till den verksamhet vi idag har i Stuvstakyrkan.

Församlingen fortsatta att hålla sina samlingar i biografen fram till 1934, då man för 17 500 kr köpte en tvåvånings fastighet och en tomt i kvarteret Vargen, den tomt där vår kyrka ligger idag. Naturligtvis blev det ett väldigt uppsving i verksamheten när man nu hade en egen missionssal.

Eftersom verksamheten växte blev missionssalen för trång och man började tala om att bygga en kyrka. Första samtalen hölls 1945, fortsatte enligt protokollen 1948. Riktigt på allvar tog planerna form först 1951 och så kom det hela igång efter kommunens godkännande genom ett långdraget handläggande 1953.

Det är väldigt stimulerande att tala med några av dem som under denna tid redan fanns eller flyttade till Stuvsta. Barbro Delvin berättar att när hennes föräldrar köpte en villa i Stuvsta lockade de också med sig några av sina ungdomsvänner. Gruppen av engagerade ökade hela tiden. Ragnar Eriksson uppskattar att det fanns ca 30 aktiva när han och Margaretha flyttade hit.

Samtidigt som Stuvstakyrkan skulle byggas revs Betlehemskyrkan inne i centrala Stockholm. Den kyrkan skänkte sitt fasadtegel till vår kyrka. Teglet lossades uppe på backen och många berättar om hur kvinnorna i kretsen knackade bort alla cementfogar, innan det blev dags att på nytt mura upp dem till vackra kyrkväggar.

Under tiden som kyrkan byggdes flyttades verksamheten till en lokal i Vihem. Där fanns en samlingslokal som församlingen fick hyra för gudstjänster, olika barn- och ungdomssamlingar och ett antal fester. Många stuvstabor hittade också till gudstjänsterna i Vihem.

Karl-Eric Svensson minns att det låg en förväntansfull spänning i luften när den nya kyrkan skulle komma till och en församling skulle bildas. Men han säger också att alla visste att kyrkan byggdes av Valhalla missionsförsamling inne på Mäster Samuelsgatan, kyrkan var inte riktigt vår egen då, säger han.

Ja, det är roligt att veta lite om vilken förhistoria vi har som församling och hur vår kyrka kom till. Och låt mig ge det som en utmaning – att skriva en minnesskrift. Vi har alla ett arv att förvalta.

Rachel Norborg-Jerkeby